Sindbisvirus i de nordiska länderna: Pogosta- och Ockelbosjuka

Pogostasjuka i Finland och Ockelbosjuka i Sverige är samma myggburna virussjukdom. Den här artikeln förklarar vem som är i riskzonen, när fallen är som flest och hur man förebygger bett.

Ett virus, tre namn

Pogostasjuka, sindbisfeber, ockelbosjuka och karelska febern är alla namn på samma sjukdom. Den orsakas av ett myggburet alphavirus som kallas sindbisvirus. Uusitalo och kollegor skriver i International Journal of Environmental Research and Public Health 2021 att symtomen är feber, utslag, huvudvärk, muskelsmärta, ledsmärta, illamående, konjunktivit och faryngit. De noterar också att långvarig ledsmärta och smärta vid senfästen drabbar 25 procent av de infekterade. Folkhälsomyndigheten rapporterar i sin sjukdomsinformation om ockelbosjuka ledsmärta främst i händer och fötter, utslag som inte kliar och feber av varierande grad. Myndigheten tillägger att många förmodligen infekteras utan utslag eller någon sjukdom alls. Dessa två beskrivningar gäller samma infektion under olika nationella beteckningar.

Den sjuåriga rytm som bröts

Finländsk folkhälsolitteratur har länge beskrivit stora sindbisutbrott som kommer ungefär vart sjunde år. Sane, Guedes, Kurkela, Lyytikäinen och Vapalahti prövade denna förväntan i Eurosurveillance den 14 januari 2010. Efter ett stort utbrott 2002 förväntades en epidemi 2009. Data från det nationella registret för infektionssjukdomar visade i stället 105 rapporterade fall hos människor det året, och författarna konstaterar att sjuårscykeln inte återkom som förväntat. Uusitalo och kollegor tillägger att inget förväntat utbrott följde efter 2009 på det sätt som mönstret antydde. Rytmen är därför en historisk tendens, inte ett schema. Det spelar roll för läsare, eftersom att gissa nästa utbrottsår har litet praktiskt värde. Att följa lokala förhållanden och skydda sig mot bett i sensommaren gör det däremot.

Varför 2021 förändrade kartan

Suvanto, Uusitalo, Otte im Kampe, Vuorinen, Kurkela, Vapalahti, Dub, Huhtamo och Korhonen rapporterade i Eurosurveillance den 4 augusti 2022 om det finländska utbrottet 2021. Finland registrerade 566 laboratoriebekräftade fall hos människor det året. Jämfört med det föregående stora utbrottet 2002 var incidensen högre i flera sjukvårdsdistrikt men lägre på de traditionellt endemiska platserna i östra Finland. Författarna presenterar denna förskjutning som bevis för en betydande geografisk expansion till nya delar av landet. De drog slutsatsen att hög incidens också förväntades 2022 och argumenterade för ökad medvetenhet om Sindbisvirus i Finland. Det kliniska syftet var snabbare igenkänning av sjukdomen och förebyggande av smittspridning genom myggbekämpningsåtgärder. Suvanto och kollegor kopplar därför det finländska fallet 2021 till en vidare spridning av viruset snarare än enbart en lokal ökning i landet.

Var risken finns i Finland

Uusitalo och kollegor modellerade var infektionsrisken ligger i Finland med hjälp av vektor-, värd- och miljödata, publicerat 2021. De rapporterar hög risk på 70 till 100 procent i kommuner i östra och mellersta Finland och längs delar av västkusten. Norra Lappland, sydvästra Finland och Åland visar låg risk. Utbrott har huvudsakligen koncentrerats till östra och mellersta regionerna. Mellan 2000 och 2019 rapporterades i genomsnitt 91 fall per år, med en variation från 8 till 597. Utbrottsåren under den perioden var 2000, 2002, 2003, 2009, 2012 och 2013. Totalt registrerades 1 825 serologiskt bekräftade fall under de två decennierna, så bördan är verklig men ojämnt fördelad över landet.

Fåglarna och myggorna bakom det

Sindbisvirus cirkulerar i enzootiska cykler mellan fåglar och myggor. Uusitalo och medarbetare identifierar de viktigaste myggvektorerna som Aedes cinereus och geminus, Culex pipiens och torrentium samt Culiseta morsitans. Fåglar fungerar som amplifierande värdar. Stationära skogshöns som dalripa, orre, tjäder och järpe deltar, tillsammans med flyttande tättingar som trastar. Suvanto och medarbetare beskriver smitta via Culex- och Culiseta-myggor med infekterade fåglar som reservoar. Folkhälsomyndigheten uppger att myggor av släktena Aedes och Culiseta infekteras av andra djur, troligen fåglar, och att sjukdomen inte sprids mellan människor. Människan är inte reservoar, så cykeln fortsätter i viltet oavsett antalet humana fall.

Sensommaren är säsongen

I Sverige är fallen till stor del begränsade till Dalarna och södra Norrland, med fall rapporterade från Finland och Ryssland på liknande breddgrader. Folkhälsomyndigheten noterar att fallen framför allt klustrar sig under sensommaren och tidig höst. Sjukdomen drabbar nästan uteslutande vuxna. Suvanto och medarbetare påpekar att medvetenheten bör öka under sensommarsäsongen, då personligt skydd mot myggbett är viktigast. Diagnos bekräftas genom att påvisa antikroppar mot viruset i ett blodprov, enligt den svenska myndigheten. Många infektioner är troligen milda eller tysta, vilket innebär att rapporterade falltal underskattar hur mycket virus som cirkulerar. Det är ett ytterligare skäl att se säsongen och platsen som de praktiska ledtrådarna, inte rubrikernas antal.

Hur skydd faktiskt ser ut

Det finns inget vaccin mot Sindbisvirus. Folkhälsomyndigheten uppger att den enda förebyggande åtgärden är att skydda sig mot myggbett, med täckande kläder eller insektsmedel, särskilt under sensommaren i områden där sjukdomen förekommer. Myndigheten bedriver inget särskilt epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen utan följer i stället dess spridning via internationell övervakning. Suvanto och kollegor menar att kontrollåtgärder i praktiken innebär personligt skydd mot myggbett under sensommarsäsongen. Fysiska barriärer räknas som ett verkligt skydd när de är korrekt specificerade, intakta och används på rätt sätt. Sjukdomen läker utan behandling, men ungefär 20 procent av de symtomatiska personerna har kvarstående ledproblem i flera år efteråt. Därför förtjänar bettförebyggande åtgärder uppmärksamhet snarare än alarm.

Sources

Den här artikeln ger allmän information, inte medicinsk rådgivning. Fråga en läkare eller ett apotek om din egen hälsa.